uprising

samma mening, igen och igen.
orden, dom kommer tillbaka.
samma ordning, samma mening, samma ord som jag hört så många gånger förut.
ett efter ett rabblas dom upp.
jag är som i trans.
och nej jag kan inte sluta.
jag har blivit beroende av ljudet.
det är det enda jag hör,
surret av ord.
tydligare än ord någonsin varit förut.
jag kan inte höra annat än rösterna i huvudet,
det du sa.
men skillnaden från förut är att nu står jag på båda benen,
jag har hittat balansen
och jag tar mig framåt.

same life

same shit

men nu är jag fan äntligen tillbaka igen.